Hiss eller diss?

Jag kan inte bestämma mig. Är den bra eller dålig? Har de tänkt till lite och varit kreativa eller är den bara kaos? Killen är snygg i alla fall... och tjejen har fint hår.
 
Fattar inte hur man får upp YouTube videon så jag länkar bara...
 
Efter fem ggr är låten bra iaf!
 
Emma

Topp 11

   Tänkte dra min topp 11 med sommarn, haka inte upp er på ordningen. Alla grejer/saker är underbara på sitt sätt!
 
11. Gå de 1500 metrarna mellan busshållplatsen och mitt hus. Ibland är det förjävligt, men när man kan vägen utantill och det är lagom varmt och man kommer hem med nattbussen och bara får gå den här promenaden. Tänka igenom det man har gjort, lyssna på bra musik, sjunga och slänga in något dancemove, så är det faktiskt riktigt underbart.
 
10. Äta glass.
 
9. Gå på stan. Bara känna den gassande värmen som man i det ögonblicket bara hatar. När det känns som att man gärna skulle ta av sig skinnet också om man bara kunde.
 
8. Sommarregn. Antingen sitta inne och varva ner med en bra film eller springa ut som en galning (fullt påklädd eller halvt naken) och ta en naturlig dusch, njuta av vattnet och gärna skrika och dansa lite.
 
7. Tälta!

6. Ligga på stranden. Sola, prata, bada och kanske försöka brotta ner en boj eller två.
 
5. Alkohol. Festa och dricka, eller bara ta någon svagare alkoholdryck med vänner (eller med kusiner och sysslingar). Jag trodde aldrig jag skulle bli den som tyckte att det var mysigt och gott att bara ta en Smirnoff.
 
4. Min årliga släktträff! Det finns inga ord som beskriver denna helg. Det är lite som min kärlek till mitt område (Södernäs).
 
3. Sova ute. Man behöver inte ens sova men bara vara i någons famn, sitta/ligga och mysa utan att tänka på tid och rum. Bara ta det riktigt lugnt med någon/några man tycker om.
 
2. Grilla. Sitta uppe halva natten med en brasa och fina vänner, eller bara att sitta och kolla in i lågorna.
 
1. Vara ute i skärgården. Åka båt, åka vattenskidor och gummiring. Upptäcka en ny ö och sitta på klipporna.
 
0. NATTPROMENADER!!
 
Tänkte tillägga att vissa saker går att kombinera med varandra för optimal lycka!
 
 
Emma

...

   Det börjar faktiskt bli lite illa att jag är såhär dålig på att blogga så att Emma måste påminna mig... Men får helt enkelt ta och bättra mig för tusende gången hehe. Egentligen skulle jag inte varit hemma just nu jag skulle vara i Strömstad med min familj, men eftersom att våran båt är till salu så blev det så att vi fick stanna hemma istället för att det är någon kille från Finland som kommer och kollar på den på onsdag. Så hoppas att han köper den så att det var värt att stanna hemma. Så nu när vi är hemma istället så känner mina föräldrar att vi måste göra något här hemma istället så idag har vi legat på stranden och på kvällen var vi på bio och såg cockpit. Faktiskt en ganska rolig film så den är helt se värd! Det går tyvärr inte att spendera alldeles för mycket tid med sin familj för då blir man galen så vet inte vad jag gör i morgon om man kanske hittar på något annat än att hänga med dom. 
 
          
 
  
 
Jennifer 

Det är dags nu

   Jennifer! Öka takten sista kvarten, skriv ett litet inlägg nu!
 
(for no reason at all)
 
Emma

Inte ett enda hjortron

   Hahah, vi har inte hittat ett enda hjortron! Fatta vad värdelöst! Jag har klafsat i myrar, klättrat och gått i lera. Men vafan jag är inte kräsen på det sättet, nu är jag nyduschad och sitter i min varma mysiga tröja. Detta är helt okej. Man ser gröna berg och lååångt bort så ser man lite skidbackar och fjällstugan är helt lugn då killarna är och fiskar medan jag, mamma och mormor sitter här.
   Måste bara slänga in ett ord eller två om landet. Jag bor inte på landet - jag bor i skärgården. Detta är inte heller landet - det är fjällen. Landet är kossor, åkrar och fält. Visst, jag bor på vischan och fjällen är också vischan. Men det är inte landet.
 
 
 
 
 
Emma

Dilligaf?

That's spelled:
D.I.L.L.I.G.A.F.
Dilligaf,
and this is what it means:
Do I Look Like I Give A Fuck, dilligaf
Am I being direct enough? Dilligaf
Its just another way of saying I couldnt give a fuckin' rats arse mate,
and do I look like I give a fuck? Dilligaf
Do I look like I give a fuck, dilligaf
 
Detta måste vara den skönaste låten jag hört på länge. Min syssling visa den och den har fastnat som fan. Hon bor i Västerås och tydligen hade hon och vänner suttit på ett bilflak under Power Meet 2012 och sjungit/skrikit detta till folk och poliser.
 
Emma

Yeah

Nu är släktträffen avklarad. Det var som alltid väldigt härligt och mysigt, jag träffade min syssling (mors kusins barn) som jag inte har träffat på två år så det var najs. Min kusin fick barn i veckan så jag har fått se en riktig bebis. Lille Benjamin, jätte söt var han, vilka gulliga, små, lena och nästan lila fötter!

Inläggen blir lite konstiga från telefonen men så får det va! Nu sitter jag i bilen igen och är i en lite störrre håla: Järvsö. Jag måste erkänna att naturen är lika fin här som min skärgård. Det är ju inte alls samma sak, det är fint på två helt olika sätt, men detta funkar. Bara typ 18 mil kvar... jippie.

Imorgon ska jag plocka hjortron, jag som inte ens äter dem, men fascinerande nog så ska det faktiskt bli kul/mysigt. Jag är taggad på att gå upp för ett berg. Jag vill vara hurtig och jag vill se utsikten.

Emma

Släkttäff

    Just nu sitter jag i en hård 90-säng och börjar bli trött. Jag är på Barnens Ö, utanför Norrtälje - det är släktträff. Jag sitter med min dator och använder mig av telefonens internet. Dagens teknik är ju underbar, helt sjukt allt detta är egentligen. Helt stört. Min kära bror är fortfarande ute men jag som gick upp halv sju idag för att jobba börjar som sagt bli trött.
   Förövrigt var det min sista arbetsdag i dag. Konstigt nog är det faktiskt lite ledsamt, jag började ju trivas, jag började lära känna folk och så vidare. Don't get me wrong, jag har sommarlov nu! Det slår jobbet men grejen med jobb, eller skola, är att det finns alltid människor att prata med. Men man får väl se till att göra saker resten av sommarn och inte sitta hemma!
    Shit vad osammanhängande mina tankar är. Vilket leder till ett osammanhängande inlägg men det är två saker jag vill säga:
1. jag jobbar med min gamla klasskompis (Tim) och en gammal "flört" (Jakob) och dessa två pojkar kommer inte överens. Det är nästan roligt. När Tim pratar med mig kommer Jakob och avbryter och när Jakob pratar med Tim så svarar Tim knappt. Roar mig lite åt det.
2. jag kommer hem till Värmdö på tisdag, jag ska nämligen upp till fjällen och plocka hjortron efter denna träff. Jag har köpt mina första stövlar på år, även om mor betala. Jag måste tydligen ha stövlar eftersom vi ska gå på/i myrmark (Y)
 
Känner mig äcklig från i torsdags (bada i havet och fick öl över mig, dessutom jobbar jag på ett dammigt lager) och nu har jag dessutom suttit i grillrök i ett par timmar. Men men, elden var i alla fall mysig...
 
*Här skulle det vara en bild men den vill inte laddas upp.
Det var en bild på min fina brasa.
Kände mig som en stolt scout!*
 
Emma

Är det bara jag?

   Är det bara jag eller är det mer okej med en tjej som har humörsvängningar än när en kille ena veckan är sikt sur, dryg och grinig och sen - helt plötsligt - är hur trevlig och gullig som helst?! Jag menar killar ska ju vara stabila? Visst, man får ha en dålig dag men jag menar hallå. Det finns ju en gräns.
   Jag blir mest fundersam när du är trevlig igen.

Emma

Trött

   Jag är så trött. Jag är inte den som är den men idag, idag är jag riktigt trött. Jag ligger i soffan och kollar på The Big Bang Theory, det måste vara en av de bästa serierna som finns. Den får mig ALLTID att le och dessutom så kan man få lite gratis allmänbildning. Underbart!
   Puss och godnatt på er!
 
Emma

Not good at this!

   Bloggandet är inte min starka sida som många redan märkt och som man kanske ser eftersom att det var ett tag sen jag uppdaterade men har faktiskt varit bortrest över helgen och kom hem igår. Så kände inte riktigt att uppdatera när jag var bortrest men det kommer bilder i morgon (antagligen) från min helg i Göteborg med familjen. Nu ska jag sova eftersom  att man ska upp och jobba i morgon så god natt på er
Jennifer 

The story of my hair

   Så jag har alltid varit den typiska svenska tjejen: blond och blåögd. Trodde jag i alla fall, och det har alltid vad jag har sagt. om jag är brun/rödhårig och någon frågar vad min naturliga hårfärg är så säger jag att jag är blond. Helt ärligt vet jag inte riktigt vad min hårfärg är för färg. Jag skulle vilja säga att den är ljus, riktigt blond, men jag har insett att jag inte är det.
   Jag har färgat mitt hår lite hit och dit sen 2006 och innan dess såg jag ut såhär:
 
Jag föddes med svart hår, sen fick jag vitt hår.
 Det vita höll i sig men så småningom (2005/2006) fick jag mörk utväxt (?!) och mina ögonbryn blev mörka. Jag har hört någonstans att ens riktiga hårfärg liknar ögonbrynens färg. Jag har svarta ögonbryn...
 
Men men, meningen med detta inlägg var att säga att jag var trött på min hemska utväxt så jag färgade om mitt hår idag! Så nu är det blont, och framförallt JÄMNT!

Före:
Efter:
 
Sådär! Nu ska jag bara klippa mig (när jag pallar) och sen är jag riktigt nöjd! Antagligen kommer jag tröttna på det här ljusa efter sommarn. Så i oktober/september så kommer det antagligen bli mörkt. Jag funderar på rött, rödare än förra året men inte rött rött... hmm, det är ett problem för en annan dag!
 
Emma

Practice makes perfect

   Jag måste verkligen träna på att göra kortare inlägg, det måste ha att göra med att man i skolan får lära sig att skriva långa och fylliga texter. Och nu kan jag inget annat. Kort och koncist. Inga konstiga utsvävande tankar. Lets go!
   Idag såg jag nog världens sämsta film, usla effekter, dålig ljussättning, ingen trolig story, uselt skådespel, konstigt slut och ingen riktig röd tråd igenom filmen. Filmen hette The Scorpion King 2: Rise of a Warrior och det enda bra med filmen var att Michael Copon var med vilket fick mig att inse att jag behöver se Bring it on: in it to win it igen.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Emma

Le.

   Alla borde le mer, även jag. Jag är nog en person som ler mycket - ler, skrattar, fnittrar och ser allmänt lycklig ut. Men jag tror det har blivit mindre av det på senaste tiden. Jag ler och skrattar fortfarande när jag är och pratar med mina vänner och så. Men grejen är att när jag möter någon, eller ser någon och bara säger "hej" eller höjer handen lite så ler jag inte. Det rycker inte ens i mina mungipor.
   Då kan man undra; vad är det för stil? Vad skickar det för signaler? Egentligen borde man visa att man är glad att se personen. Att man är glad att man känner igen någon, visst man kanske inte pallar prata med dem men ett leende, hallå?! Så jag ska börja le mer. Jag ska verkligen visa att jag uppskattar personer som jag möter, personer som säger hej och de som ler tillbaka.
   Ett leende kan göra så otroligt mycket och jag vill vara den som skiner upp varje gång jag ser en vän. Dels för min egen skull, det är ju så skönt att ha en anledning att le och vara lycklig om än bara för en bråkdels sekund. Men framförallt vill jag vara den som får någon annan att le. För leenden smittar av sig och att le är någon av de skönaste känslorna som finns.
 
 
 

Emma
 
 

Mor min är sjuk

   Jag skulle ju ut med båten men jag han bara backa och åka ut genom Vindöströms gattet så sägen min mamma att hon vill vända om. Så nu har jag varit hemma hela dan i alla fall och min mor ligger nerbäddad i sängen. På tal om ingenting så är min brors kompis Alex här. Jag är trött på att undvika honom och att inte vara för trevlig bara för att. Jag tänker vara mig själv, varken söka hans uppmärksamhet eller bara sitta i mitt rum. Börjar han gilla mig så är det jobbigt läge - för honom.
   Det känns så onödigt att lägga energi och tid på att undvika en person för att det skulle bli stelt om han gillade mig eftersom att det är min brors kompis och för att jag inte gillar honom på det sättet. Det känns otroligt långsökt. Jag menar man ska inte övertänka saker, speciellt när det inte ens är trovärdigt.
   Jag hann ta en bild på min fina skärgård innan det bar av hem, bye bye my sweet archipelago! Jag kanske får komma ut imorgon...
 

Det börjar bli sent

   Ja klockan går och jag har kladdat lite på mig själv, sen klippte jag ihop skiten lite fint på telefonen. Döm inte mina skillz! Något sånt här har jag då tänkt mig (fast finare). Det var inte meningen att kapa mina ben - det är min spegel, det är flera delar som gör en helfigurs-spegel.
Emma

Alla dessa tatueringar

   Efter mitt förra inlägg om vattnet och skärgården - som är mitt hem så kom jag att tänka på mitt riktiga hem. Huset jag växte upp i och som jag har bott i hela mitt liv. Området som jag tog mina första steg på, stranden som jag har tagit tusen dopp vid och brevlådorna jag har lekt så många lekar vid.
   Jag kom att tänka på en ny tatuering, koordinater! Som den mattenörd jag är och för att det handlar om longitud och latitud (ett sätta att navigera (orientera/ta sig runt) ute på havet). Dessutom är det otroligt fint!! Kolla bara!
 
 
Jag tycker att den andra bilden, den på ankeln, är extra fin. Jag funtar på att härma den lite. Själv skulle jag då skriva 59° 21' 40.62" N, 18° 28' 13.12" O eller E (ost/east). Sen har jag tänkt på mitt citat "frihet är att vara sig själv" och då tyckte jag att detta var fint:
 
Det blir som ett ord-tatuerings-armband, jag gillart!
 
Så jag är uppe i tre tatueringar: Ankaret, Citatet och Koordinaterna.
 
Emma

Forever alone

   Så det här kommer bli en riktigt forever alone helg. Jennifer är i Götet, Hanna i Norge, Kim är på G till Tallinn, Maloue blir brun i Portugal, Erika jobbar och Ebba är på något jävla läger. Så vad gör man? Jo man tycker synd om sig själv tillräckligt för att tjocka i sig glass och choklad utan att få dåligt samvete och sen drar man ut på sjön med familjen.
   Imorgon blir det alltså att åka båt och sen hänga i tysta, lugna, fridfulla, harmoniska, stillsamma skärgården. Tråkigt men skönt och välbehövligt antar jag. Av erfarenhet av tidigare båt-utflykter kommer min helg bestå av sol, bad, kortspel och nån bra bok. Jag tror att jag kan behöva det. Vara med familjen, bara ta det lugnt och jobba på brännan.
   Om jag bara skulle gissa vart jag och min familj kommer hänga så är det Gällnö eller Stora Skatholmen som gäller. Så är det någon stackare ute och har vägrarna förbi mig så är det bara att komma! För er som inte har koll på min fina skärgård, eller Värmdö i allmänhet så är det såhär det ligger till:
 
 
Punkt A är där jag bor; Södernäs
Punkt B är där vi har vår båt
Punkt C är Gällnö
Punkt D är Stora Skatholmen
 
Så detta kommer vara min helg man skulle kunna säga att detta kommer bli den första helgen på månader som har något gemensamt med mina föregående sommarlov. Detta är jag, detta är mina sommarlov. Stockholms skärgård; båtar, sol och bad.
 
Emma

S som i Slut

   Jo jag är slutkörd. Jag jobbar och den här veckan är det 8.00-17.00 som gäller! Jag har inga problem med att gå upp på morgonen men det här suger. Jag var trött redan i söndags men då var det bara att åka till farmor och vara trevlig. Sen dum som jag är satt jag uppe rett sent eftersom jag trodde att jag började klockan 10, men nej. Så var det ju inte så natten söndag - måndag fick jag väl fem timmars sömn. Det funkar ändå, en natt. När jag kom hem på måndagen och bara ville sätta mig med min bok och sen SOVA så var såklart min kusin här med sina två små barn. Inget fel med dem, de är som alla fem och sju åringar. Högljudda, uppmärksamhets krävande och ÖVERALLT.
   De här barnen knaprade i sig en massa klubbor (socker) så de hade så jävla mycket energi och det skulle de tydligen ta ut på mig. Jag gick och la mig halv tolv men somna nog inte fören tolv- halv ett, så den natten fick jag sex timmar. Och nu idag, jobbet gick men min hjärna har ju inte varit helt hundra om man säger så... dessutom har jag nog varit lite grinig, men jag är ju TRÖTT.
   På bussen på väg hem så tänkte jag ut vad jag skulle göra, jag skulle äta, måla naglarna och sen sova! Men vad tror ni att jag ser när jag kommer gående hem?! Jo, min kusin och hans barn är kvar!!! Jag blir så trött. Nu har jag i alla fall ätit, varit ute med hunden och målat naglarna (både på små tjejerna och på mig). Mitt nagellack blev dock inte bra eftersom det inte torkade ordentligt... men men, nu är jag själv i mitt rum och nu ska jag läsa min Harry Potter bok och sen ska jag sova!
   Godnatt
 
Emma

Movie time!

Nu blir det bio time med Hanna                                                                                                                    

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jennifer 

Kul lördag

   Jag har suttit hemma hela dagen, lite deprimerande men ändå skönt! det här blir mitt fjärde inlägg på inte så länge. Jag tar igen lite. Jag har ju kladdat ner hela min ben och jag vågar inte visa det för mamma... Så jag gick runt i långbyxor vilket var jätte varmt men nu är det fritt fram! Så vad har jag gjort idag då?
   Tjaa jag har kommit fram till min framtida tatuering. Min första ide var ett ankare (nästan ett år sedan) annars har jag tänkt otroligt mycket på ordet "frihet" och det sitter kvar. Sen nån gång under höstterminen så läste vår engelskapraktikant ett citat för oss "Marin, under the streetlight, dancing by herself, is singing the same song somewhere. I know. Is waiting for a car to stop, a star to fall, someone to change her life" citatet är från House on Mango Street (om ni ville läsa hela skiten liksom). Det citatet fastnade som fan i alla fall men jag har släppt det nu. Det har inget med mig att göra. Jag kanske vill känna så men helt ärligt så gör jag inte det och det är som det är. "Jag kan själv" är nog mitt egoistiska motto.
   Så det jag har kommit fram till är "frihet är att vara sig själv". Nästa fråga är ju vart på kroppen man ska göra sitt bläck-ärr, jag tror att nyckelbenet/framsida axel skulle vara väldigt fint. Jag har dock en vän med en tattoo där och jag vill ju vara lite egen. Sen finns ju nacken, men jag kan tycka att håret kommer vara i vägen. Det är för lite text för revbenen och längst ryggraden är inte min grej. Att sätta en tatuering på hela underarmen är förvisso fint men otroligt opraktiskt om man vill jobba så man träffar människor/gå på möten och skit så det är uteslutet.
   Jag vet inte, jag har ändå inte pengar till en tatuering och dessutom så måste jag övertala min mor. Jag tror inte att det kommer bli jätte svårt men i alla fall. För ett halvår sedan så hade jag den diskussionen med min familj (då om ett ankare bredvid bäckenbenet (tros-kanten) och familjen var nästan positiva till mitt lilla förslag.
   Jag är fortfarande rätt taggad på ankar-tatueringen (också)!
 
 
Den här platsen alltså, fast en mindre, inte lika mycket upp och inte lika mycket ner
 
Detta var mina två inspirations bilder
 
 Jag som är uppväxt vid havet och med båt älskar allt som har med det temat att göra så det är ena betydelsen med ankaret. Sen tycker jag bara att hela grejen är fin; formen, repet men framförallt iden om att ha en trygg punkt (en plats, en person, ett minne eller vad som helst) något som håller en kvar hur mycket det än blåser. Något man kan komma tillbaka till vad som än händer, vilka äventyr man än dar ut på så finns det något kvar. Så då blir det lite tvetydigt, jag snackar på om frihet men vill ha ett ankare? Då kom jag på lösningen! Da-da-da-daaam:
Ni får ursäkta mina hemska photoshop-skillz. Men den här tanken fanns där; ett ankare med en fågel (gärna med utfällda vingar beredd att flyga). Det skulle bli perfekt, bladningen av tryggheten och säkerheten med en fast punkt samtidigt som man har fågeln som är fri och kan flyga vart den vill. Fåglar symboliserar ju frihet.
   Eller så skiter jag i fågeln och skriver "frihet är att vara sig själv" någon stans och tatuerar in ett fint ankare utan fågel.
 
Emma

Jag borde inte få hålla i pennor...

   Efter att ha skrivit de två andra inläggen så fick jag för mig att göra fejk-tatueringar på mig själv. Det gick inge vidare så jag tvättade bort skiten men jag är en såndär som gillar att kladda. Så... ja... det gick lite överstyr. Men jag är lika glad för det! (det är dock en märkningspenna så det får inte var shortsväder imorgon hehe...)
 
 
 
Emma
 

Holy macaroni

   Inlägget innan detta blev ju långt utahelvete så jag råder alla som inte vill läsa min inre monolog att skippa den uppsatsen. Men jag är nöjd, jag har fått ut det jag ville och jag mår bättre. Inte för att jag mådde dåligt innan men det är en liten lättnad. Igår shoppade jag lite kläder men eftersom jag vägrar att vara som andra bloggare så bjuder jag bara på lite bilder som beskriver mig, mitt hem och stället där jag bor!
 
 
Emma

Ja

Japp, jo, sant, exakt, jadå, givetvis, såklart, självklart, jarå, javisst, yes, sí, oui, da - en jävla massa ord som alla betyder ja. Jag är mållös, jag är stum. Det kommer inga ord och det har det inte gjort på en vecka. Jag kommer på en bra liten inledning, men sen då? Sen tar det slut. Tanken tar slut och allt virvlar runt. Tankar finns det gott om, men det kommer ingen vart, den kommer och sen försvinner den, det är som om jag inte kan svenska längre, som om det är ett språk som jag inte kan formulera mig i. Jag har börjat kolla upp synonymer, jag kanske tror att det hjälper min ord torka. Men det gör det inte.
 
Jag är tom. Så vad är anleningen, jag som aldrig i hela mitt liv har haft detta problem. Vad gör att jag inte kan komma på något bra att säga? Visst, skriva sånt här det kan jag alltid göra man kan alltid tassa runt problemet, det är säkert.
 
För ganska exakt en vecka sedan träffade jag en kille som lekte psykolog med mig. Först tyckte jag bara att han var en total idiot, nån jävel som tror att han känner folk som han aldrig har träffat. Jag blev defensiv och det malde han på om. Det han kom fram till i slutet var att jag var rädd för att ta chanser. Jag som alltid har haft det bra (hem, hus, trygg uppväxt, familj som inte bråkar, föräldrar med jobb, inga droger/alkohol, aldrig varit mobbad/utanför, vänner, osv) är helt enkelt rädd att gå utanför min egen "comfort-zone" och för att ta chanser.
 
Han sa att jag lever med ett jämnt humör och alltid mår "bra" men aldrig "helt jävla cp-lycklig". Och det är väl sant. Skulle jag sätta mitt humör på en skala varje dag skulle jag så skulle jag alltid ligga mellan 4 och 7,5. Aldrig under 4 men inte heller över 7,5. Aldrig underbart jätte lycklig och aldrig deprimerad. Hans slutsatts var att jag skulle börja ta chanser för det kan ju leda till något bra liksom, bla bla bla. Det är väl sant men det är mitt liv och just nu är jag faktiskt nöjd som det är.
 
Jag är en såndär nörd som tror på zodiaken, horoskop, stjärnor, planeter och skit. Jag tycker astronomi är otroligt intressant och jag är övertygad om att rymden har påverkan på våra liv. Sen är väl Metros dagsverison lite bullshit men men. Jag är född den 12 december och är skytte, skyttens ledord är frihet. Det är så sant så. En... gammal flört har börjat prata med mig igen, vi jobbar ihop så det är inget konstigt med det. Men grejen är att jag alltid sa att jag bara villa vara hans vän och så är det fortfarande. Jag trodde han hade fattat det men så frågade han mig (typ) "om du inte har något emot mig och inte har någon annan varför vägrar du ens försöka?", jag blev såklart stum men så skulle jag försöka förklara "jag vill inte ens ha en pojkvän, de ska alltid vara med en, ringa hela tiden annars smsar de, de vill att man ska vara varandras allt och det funkar inte för mig. Jag kan inte vara med samma människa hela tiden, det funkar inte". Han undrade då hur jag skulle kunna få familj och "stadga mig" och jag svarade med att jag kanske inte ska det.
 
Här kommer frihets grejen in, jag behöver frihet, jag klarar inte av en person som vill att jag ska vara med honom hela tiden, prata med honom hela tiden. Mamma är en sak, hon har en rätt att säga vad jag får och inte får göra. Men en utomstående person?! Visst, de kan få komma med råd, som vän men den enda som får bestämma vad jag ska göra är jag själv. Jag behöver friheten att få kunna bestämma själv, få göra saker själv. Jag är lite som killen som inte klarar av klängiga tjejer så han kör på one night stands och har aldrig förhållanden men problemet är att jag aldrig skulle kunna göra så mot en annan människa och därför gör jag ingenting istället. Jag lever mitt liv med ett humör strax över "okej" och bojkottar alla förhållanden (förutom vänskap) för att jag vet att det inte funkar med mig. Uttrycket "it isn't you, it's me" passar perfekt på mig. Och jag är faktiskt nöjd som det är.
 
 
Emma

Lunch

   Då har man en halvtimme kvar av lunchrasten och det är hur tråkigt som helst att bara vänta på att rasten är slut... Men snart kommer nog Emma till jobbet för hon börjar ett idag. Så när hon kommer så har jag sällskap en liten stund innan man måste återgå till arbetet. Men annars så känner jag att jag börjar bli frisk, äntligen! Känner mig mycket piggare men har fortfarande lite snuva och hosta. Men man ska ju träffa Hanna ikväll så ska hem efter jobbet och vila lite eftersom att jag slutar tre och jag ska möta henne halv åtta för då slutar hon jobba. Slänger kanske in ett till inlägg ikväll, men får se om jag hinner eller framförallt orkar. 

 

    Haha Emma har skaffat sig en ny plats att hänga 

 

Jennifer

Äntligen

   Ja nu äntligen funkar blogg.se appen! Så nu kan jag blogga från mobilen. Kan ju försöka övertala mig själv att jag kommer blogga mer eftersom att det är enklare. Men jag ska försöka att skriva lite mer inlägg och då kanske lite intressant eller inte intressanta utan saker som är roliga och lite viktigare. Men jag ska försöka jag lovar! nu ska jag sova god natt på er

Jennifer

Snart en vecka...

   Oj, nu var det snart en vecka sedan jag bloggade hehe. Känner att jag inte är så bra på detta men har faktiskt något att skylla på. Jag har gått och blivit sjuk eller jag började känna mig lite dålig redan i fredags och sen blev det vara värre och värre och idag är det tisdag och är fortfarande sjuk men jag fortsätter att kämpa på jag går och jobbar fast man är lite dålig. Känner att jag kanske inte riktigt är på topp på jobbet men vad ska man göra jag vill ju tjäna pengar! jag satsar på att vara frisk så snart som möjligt för det är inte kul att gå runt med massa baciller i kroppen men känner att jag är på bättringsvägen för mår lite bättre idag än vad jag gjorde tidigare i veckan. Nu ska jag fortsätta det jag gjorde som var ingenting och vila upp mig för att jobba i morgon. Och sen ska jag förhoppningsvis träffa Hanna i min klass som jag inte träffat på evigheter, så det kommer bli super kul! 
Jennifer 

Vem behöver alkohol?

   NinjaJossan - osynlig på bussen, smidigast och diskretast av alla!
 
 
   Jag har dessutom fått mitt sim-kort till min nya telefon, då blev jag glad. Då såg jag ut ungefär såhär! Happyface!
Emma

Va gör vi? Nu kör vi!

   Känner mig trött, trött och åter trött men även väldigt stolt över mig själv eftersom att jag lyckades dra mig ut genom dörren och springa även fast jag var/är dödstrött. Men det känns alltid så bra efteråt och det är då man vet att det var värt det. Det är så skönt att bara komma ut och springa man rensar hjärnan genom att ha musik i öronen, jag lyssnar i vanliga fall inte på musik bara vid tillfällen som när jag springer. Men när jag va ute och sprang och sprang upp för en backe jag har döpt till dödens backe för att den är lång och ganska brant och den tar kol på en när man springer. Men när jag kommer dit så kommer låten Fanta & Róse väldigt skum låt men eftersom att låten börjar med att de "sjuger"va gör vi? nu kör vi! och det fick mig att tagga till upp för backen och då blev det lite lättare att ta sig upp. Så tipsar att ha en i öronen när ni springer upp för backar man bara vill dö i. Men nu måste jag ta mig ner till duschen för att sen kunna gå och lägga mig för man ska upp och jobba i morgon. Men det är sista dagen innan helg och det känns väldigt skönt att få sovmorgon på lördag och söndag. 
söt liten bild, god natt på er!
Jennifer 
 

Gammalt håller

   Just nu är jag inne i en period då jag lyssnar på lite halvgammal musik av tjejer. Tänkte dela med mig lite, ni känner nog igen allihopa! Är man född på 90-talet (eller innan) så missade man inte de här. Aja, här är låtarna, artisterna och länkarna!
 
Jordin Sparks - Tattoo    (2007)
Fergi - Big girls don't cry    (2007)
Natasha Bedingfield - Unwritten    (2004)
Vanessa Carlton - Thousand miles    (2002)
Shakira - Whenever, wherever    (2001)
Nelly Furtado - I'm like a bird    (2000)
 
Emma

Lever

   Kanske borde göra som Emma säger och göra ett blogg inlägg så så hon inte behöver skriva själv hela tiden. Men har inte haft någon lust och kommit på något att skriva, jag är inte som Emma som bara kan sätta fingrarna på tangenterna och bara låter fantasin flöda. Jag funkar inte riktigt så. Man kan fråga alla som känner mig att jag är verkligen dålig på att börja skriva, starten är den värsta men när jag väl kommer igång så kan jag fortsätta och det är allt från från sms till skolarbeten vet liksom aldrig hur jag ska börja. Men det har väldigt mycket med att göra att jag har dyslexi. Så jag stavar också väldigt ofta fel så tack gode gud för att det finns stavningsprogram på datorn. Annars skulle det vara väldigt jobbigt att alltid stava fel och framförallt jobbigt att läsa. Jag är också expert på att skriva osammanhängande så man inte förstår, så förlåt för det om man inte alltid fattar vad jag skriver. Men i mitt huvud så låter det rätt och jag ser egentligen hur fel det låter. 
 
Kollade på Wikipedia vad forskarna hade kommit fram till vad dyslexi är och de sa: 
 
Idag är forskarna dock relativt eniga om att dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner, framför allt bearbetning av språkljud, som hindrar att ordavkodningen kan automatiseras. Några problem som ofta uppvisas i samband med dyslexi är diffusa föreställningar om ords ljudstruktur, oklar artikulation, brister i verbalt korttidsminne och långsam åtkomst till ordförrådet.
 
kan säga att detta stämmer in på mig och det där med korttidsminnet speciellt jag kommer tillexempel inte ihåg mer än fyra siffror. Och någon skulle upprepa fem siffror och jag skulle upprepa dem efteråt skulle jag definitivt inte komma ihåg vad personen sa två sekunder innan. Men det är nästan roligast när de skriver att det är en störning, det stämmer men det låter så himla fel. och det står alltid att det är en störning och det får en att tro att man är dum i huvudet och det är inte rätt för man är inte dum i huvudet. Det finns faktiskt studier på att folk med dyslexi har högt IQ men man har svårare att visa det eftersom man har en störning. 
 
ojoj, nu blev det ett lång inlägg här med bara skit egentligen men jag har i alla fall skrivit något. Slänger också in en väldigt osmickrnade bild på mig själv, som lite kompesation för att jag varit så dålig på att blogga. 
Jennifer 

22:22

   Yeees!! Slå och pussa alla telefoner!! Och alla klockor!!
 
Emma

Jennifäääär

  Jag kan fan inte driva denna blogg själv! Lägg upp en bild eller vad som helst! Skriv något meningslöst, vad du drömde eller vad du tänkte på innan du somna; som sagt vad fan som helst! Sjung en sång! Jag vill ha en gitarr... har inte rört en på mer än ett år - jag saknar det lite... Men seriöst Jennifer, skriv det första som kommer, typ: I believe I can flyyy, I believe I can touch the skyyy!
 
"Mmm, that turkey is delicious"
 
Emma

Ord som håller

Do not dwell in the past, do not dream of the future,

concentrate the mind on the present moment.

 

Better than a thousand hollow words,

is one word that brings peace.

 

Holding on to anger is like grasping a hot coal with the intent of throwing it at someone else;

you are the one who gets burned.

 


  En smart man vi har här! 2500 år senare och orden stämmer mer än någonsin. En liten hyllning till Buddha, han förtjänar det.


Emma

I've fallen to a new low

   Jag var den som inte tyckte om Justin Bieber och den som tyckte att One Direction var överdrivet. Nu sitter jag här och kan inte förneka killarnas tallang, vem kan det? Jag sitter och lyssnar på 1D och tycker om det, det är illa, även för mig. Det är inget fel på dem, men jag vet inte. Jag vill väl inte vara som alla andra? Jag vill inte falla för massans musik eller bli manipulerad av dagens samhälle. Jag vill kunna säga att jag står för det jag tycker och att jag inte tycker det är okej med alla skönhetsideal, kroppskomplex och grupptryck. Men hur kan jag göra det om jag håller mig innanför normens alla ramar?
   Egentligen är det inte detta som stör mig - det är ju bara musik. Och det där med ideal och komplex, visst det är viktigt, men jag är tillräckligt säker i mig själv för att klara mig. Samtidigt som jag inte orkar bry mig och engagera mig en massa för andras skull. Egocentrisk som jag är så är det detta som stör mig: inget jag säger håller, jag ändrar på mig mig och ändrar min åsikt. Det är väl egentligen bra att kunna anpassa mig men jag jag vill inte se det positivt.
   Det kommer sluta med att jag bor på en gård i Skåne, i converse, byxdress, med en iPhone, macbook och störtkär i en kille som jag alltid sa att det "aldrig kommer hända, inte han - det är bara fel". Hahaha, vilken jävla syn det skulle vara! Men om det skulle göra mig lycklig så antar jag att det är okej. Så positiv kan jag i alla fall vara.

 
Emma

Teenagerposts

  Det känns som om varje gång jag går in på teenagerpost (inte ofta alls) så passar den första bilden in på mig, just då - right on. Det är som om det är något spooky-spooky band som får mig att gå in just då, just när det passar in. Jag skulle vilja tro att det finns en större kraft därute.
 
 
Emma

Värmdö

Bara på Värmdö kan jag ligga flera timmar på samma ställe och höra vågorna skvalpa
Bara på Värmdö kan jag upptäcka något nytt 16 år senare
Bara på Värmdö kan jag njuta av en kvarts promenad ensam i regnet
Bara på Värmdö kan jag träffa en vän och prata i timmar trots myggor
Bara på Värmdö kan det kännas okej att offra sömnen för att få var ute lite till
Bara på Värmdö kan jag gå upp, i alla väder, efter fyra timmar sömn och åka och jobba
Och jag gör allt detta med ett leende på läpparna
För detta är Värmdö - och det är sommar
 
   Detta beskriver min gårdag, detta var vad jag gjorde igår. Jag gick upp tidigt, gick och la mig sent och imorse gick jag upp ännu tidigare - och är fortfarande vaken. Det handlar inte så mycket om personerna jag var med. Även om de är underbara och det inte skulle varit detsamma utan dem så är det Stockholms skärgård, Värmdö, Sandö, Södernäs som är underbart. Här finns allt jag känner till - allt jag vet. Här finns mina minnen, min barndom mitt liv.
 
Vart än jag reser vet jag var jag har mitt hem
Och hjärtat slår och slår för Stockholms skärgård yeah
Där vita segel går ut över blåa hav
Till vind och måsars skrik, där ute föddes jag
Där ute föddes jag
Där ute föddes jag
Monty - Seglaren
 
   Värmdö har min dåtid, min nutid och förhoppningsvis min framtid. Om jag någon gång får barn så förtjänar de en lika underbar uppväxt som jag har fått. Kärlek till alla minnen, alla grannar, alla vänner, alla äventyr, alla kojor, alla nattdopp, alla pannkakor, alla bus, alla promenader, alla båtturer, alla utskällningar, alla kvällar med fiske, alla bråk, alla brasor, alla låtar, alla cykelturer, alla skrubbsår, alla filmkvällar, alla tårar, alla skrik och alla skratt.
   Kärlek till min barndom, det formade mig till den jag är i dag.
 
 
En nostalgi som inte går att beskriva, jag citerar mig själv, de enda orden som passar är min egna:
"... jag har nostalgikänslor. Jag vill inte tillbaka men det känns som om jättemycket har förändrats. Även jag.
Jag säger inte heller att det var enklare då men jag har kollat igenom bilder och annat gammalt och nu tänker jag på alla människor jag har släppt. Och alla som släppt mig.
Jag vet inte, jag antar att det skrämmer mig att veta hur enkelt personer som har varit en så viktig del av mitt liv nu bara är borta.
Och jag tror att det är min förklaring av nostalgi, inte att man ligger med gråten i halsen och önskar att man var där man var för ett eller två år sen.
Jag har insett att redan som 16 åring har jag ett förflutet, en nutid och en framtid. Och jag kan bara anta att min framtid inte ens liknar min nutid eller min dåtid"
(2012-03-26)
 
Emma

Ett gott skratt

   Hittade några väldigt fina bilder på min dator häromdagen och kände att jag ville dela med mig av. När jag sitter och väntar på att min hårfärg ska verka klart. Så nu kan ni få ett lika gott skratt som mig! 
 
 
Hahaha
 
Jennifer 

Sommartvåtusentolv

Det här är vår sommar-blogg under detta år, och om vi tycker att det är roligt så kanske vi fortsätter även nästa år. Se fram emot det ni! Den här bloggen kommer helt enkelt handla om vår sommar, våra liv och såklart våra vänner.

RSS 2.0