Jag har lite skum musiksmak. Det har jag alltid haft - jag lyssnar på allt. För mig är det skönt eftersom jag aldrig har problem med någon annans musik, jag är allätare. Varför vet jag inte men det är som det är och det finns ingen anledning att hämta en spade och gräva ner sig om det. Nu gled jag isär från ämnet lite det jag egentligen ville säga är att jag är en person som fullkomligt älskar en låt i säg en vecka eller två. Då lyssnar jag på den flera gånger om dagen och gärna på repeat. Efter det är det "tack och hej - nästa tjej" (Fronda - Fyller dansgolven) nej förresten! Det är inte alls Fonda det är Klubben - Tagga, men Fronda-låten är så bra så länken får stanna! med det menar jag att jag inte klarar av att höra låten igen på kanske en månad eller ett år, det beror på.

 

Just nu har jag några favoriter:

Mt. Eden - Still Alive (och lite allt möjligt med honom t ex; Oh that I had, Frozen och Daniel)

 

Cher Lloyd - Love me for me (älskar bilden på henne!!)

 

Pixie Lott - Broken arrow (hittade låten genom Beastly - underbar film)

 

Detta är en väldigt himmelsk blandning av dubstep och ja.. pop/lugnt/standard/nedstämt. Jag lyssnar också på normens musik; typ Pitbull, Flo Rida och Rihanna (det bästa jag kom på just nu). Men jag faller oftast för lite udda musik, gärna konstiga dialekter eller en låt med bra text. Så man får tänka lite och kan "gå ner sig" eller "gotta in sig".

  Haha skum jag är men det jag menade var att jag hellre tar en "betydelsefull" låt före en tjatig text. Till exempel:

If You Don't Wanna Love Me For Me